Det var en gång en bal...

När saknaden av klassen är stor och avståndet mellan oss är för stort är jag tacksam över att kameran uppfanns! Man kan i alla fall gotta sig i bilderna, få sig ett skratt, fälla en liten tår och tänka på hur otroligt lyckligt lottad man är som förra året fick lära känna 17 helt underbara och fantastiska människor! 

Tack för allt! Ni är bra!
 
Och en dag på slutet av vårt år så beslutade vi oss för att ha en bal. Inte en tråkig bal med äcklig mat och massor av alkohol. Utan en bal med kärlek, värme, massa god mat, lekar, sång, dans (både vals och freestyle), fotografering och självfallet improvisationsteater!!!
 
 
1 Soff:

skriven

Åh vad jag saknar! Jag måste bara uttrycka min kärlek för bilderna då du bär mig. Det ser ut som om vi aldrig gjort annat än att leverera den posén.

Svar: Om inte jag minns helt fel så var just den posen det ända vi gjorde förra året... Eller..?
Kajsa-Lena

Kommentera här: